Nu är jag hemma i spökstaden igen. Det är kallt. Det snöar. Allt är sig likt. Haren sitter till och med där den brukar. Jag tror att Eskilstuna har somnat, vilket i och för sig är ganska mysigt. De här fem dagarna har varit fantastiska, som vanligt. Konstigt nog så sover jag nog aldrig så mycket som när jag är med Filip. Jag blir sega tjejen, men det är tydligen okej. Han är bäst, min fina kille. Jag behöver för övrigt bara längta efter honom i två dagar till, sen är han här. En sak bara: JAG SAKNAR MINA FLICKOR! Nu ska jag dricka vatten, spela supernintendo och sen krypa ner i sängen. Ih.