måndag, september 13


Sådärja, nu har jag fixat och trixat lite, och går det som jag vill att det ska göra så kommer man att komma till den nya bloggen med hjälp av samma adress som jag har nu. Jag är alltså kvar på blogspot, men den nya bloggen är bredare och bättre anpassad för att lägga upp bilder bland annat. Så det blir förhoppningsvis lite fler bilder och eventuellt färre ord. Flytten borde ske någon gång nu i veckan, och jag hoppas att det kommer att gå smidigt, hah. Ni lär märka! För övrigt så kommer filip imorgon, så det lär bli lite si och så med uppdateringen. Men helt dött kommer det som sagt inte att vara, håll utkik!

söndag, september 12


Hej mina vänner, jag funderar på att flytta mitt bloggande igen. Det fungerar liksom i ett år, men sen känns det som att kvoten är fylld och jag måste börja om på ny kula. För mycket på samma plats, för rörigt. Denna kommer dock att finnas kvar (precis som min förra blogg med samma namn, fast på blogg.se). Har dock inte bestämt mig än, men när jag väl gör det så lovar jag att meddela er och jag hoppas att så många som möjligt hänger med i en eventuell flytt! Puss.

Ingenting. Ibland är allting bara ingenting. Och det är nog det värsta. Ingen någonsin. Aldrig. (eller?)

.

lördag, september 11



 Kvällen blev minst sagt fin med en förfest som varade i nästan sex timmar. Dans, svett och tårar. Sådär som det ska vara. Mina vänner är guld, så är det bara. Kamerorna dog dock efter att Ellen och jag tagit femtioelva oerhört charmiga bilder, så det blev inte så mycket mer än så som förevigades. När jag tänker efter kanske det är lika bra. Nu ska jag nog passa på att försöka sova medan alkoholen fortfarande sitter i. Imorgon är det släktkalas med allt vad det innebär. 

(Duktig tjej som anstränger sig för att blogga när hon kommer hem, men som går och lägger sig innan hon publicerar det. Bra matilda, bra.)

fredag, september 10

Allt är ganska sämst för tillfället, även om det börjar ordna upp sig. Nästintill utebliven nattsömn + obefintlig matlust + städning + shopping + träning är inte grejen. Jag vet att det måste finnas en gräns, men mina är ganska luddiga och det slutade med att jag knappt kunde ta mig uppför trappen till mitt rum. Mamma var dock gullig som ställde sig och gjorde lasagne endast för mig och min matkoma är just nu brutal. Har säkerligen ätit för hela helgen. Nu ska jag dock försöka vakna till liv en gång för alla, kvällens lösning på problemen stavas nämligen vin.
I want to live where soul meets body
And let the sun wrap its arms around me
And bathe my skin in water cool and cleansing
And feel, feel what its like to be new

.

torsdag, september 9



Pillemarisk tjej på kvällspromenad tillsammans med kameran, skulle man nog kunna kalla detta. Idag var det i alla fall en glad hurricane som klev upp ur sängen efter att äntligen ha fått sovit ett vettigt antal timmar. Om det berodde på ren och skär utmattning vet jag inte, men att jag blivit bortskämd med att ha en mysig pojkvän att trassla in mig i om nätterna är det ingen tvekan om. Nu har jag i alla fall snart överlevt en och en halv vecka och kan börja räkna dagarna tills jag får sno kroppsvärme av honom igen. Nu ska jag dock återgå till att bläddra i min tidning från Djurens Rätt som kom på posten alldeles nyligen. Och vara lite arg på mig själv för att jag inte gjort vad jag skulle göra idag, och tvärtom.

onsdag, september 8



Mysfaktor på hög nivå, trots att det aldrig riktigt blir samma sak när man är ensam om det. Men i alla fall, rabarberté, gurkmacka med extra gurka och fruktsallad på banan, hallon och blåbär. Och lite kokos på det såklart. Ett helt okej recept på en fin kväll om jag får säga det själv. (Kollar på Idol också, men det är en liten hemlis).


Tre gånger på tre dagar har Aleeks och jag varit på ungdomsmottagningen nu. Det måste verka som att vi inte går någonstans utan varandra, haha. Vi har nästan börjat känna oss lite som hemma när vi glider in där och slår oss ner i deras fåtöljer. Jag har i alla fall kommit fram till att jag ska ha kopparspiral istället för p-piller. Verkar bra tänkte jag, slippa hormoner och sådant tjafs, kalas! Men så skulle hon ju förklara hur ingreppet går till. Kort sagt, det lär göra ruskigt ont och jag kommer med största sannolikhet inte att överleva. Lyckades i alla fall boka en tid om tre veckor. Så.. jag har alltså tre veckor på mig att göra allt det där man måste ha gjort innan man dör. Vad det nu är?

tisdag, september 7


Måste bara säga att jag till slut vågade mig på att göra tofubollar till middag. Har inte alls varit något fan av det förut, men efter att ha ätit det typ varje dag under emmabodavistelsen så kände jag att det var dags att ge det en chans till. Och ja, det blev ruskigt gott. Ska aldrig mer säga ett ont ord om tofu, även om jag fortfarande inte tycker att det är någon höjdare naturellt. Men ändå, hur användbart som helst!



Idag fick jag ett himla fint erbjudande om kaffe och trevligt umgänge hemma hos Sofia, som numera bor på cykelavstånd från mig. Sådant tackar man såklart inte nej till, så där spenderades ett par timmar tillsammans med henne, Aleeks och Ellen. Skitsnack och kedjerökning. Bäst, som alltid. Puss!
.

Om ni bara visste hur stolt jag är över mig själv just nu. Hur värmen bara sprider sig i kroppen och hur ett fånigt leende letar sig fram på mina läppar. Jag lyckades, äntligen, sätta ner foten och vända, helt på egen hand. Mitt i allt hulkande, mitt i all rädsla, så började jag andas. Jag må fortfarande vara lite skev och trasig, och jag må fortfarande ha en bit kvar att vandra, men jag har banne mig börjat gå!

måndag, september 6


Mmhm, måndag. Befrielse. Vardag betyder nämligen skola för lillebror och jobb för mamma (oftast) och pappa, vilket i sin tur innebär att jag får ha min morgonstund ifred. Guld värt faktiskt. Men ja, annars har det som sagt varit full rulle idag. Först ungdomsmottagningen med Aleeks som skulle sätta i sin p-stav. Jag ställde självklart upp som mentalt stöd, men kan erkänna att jag var ganska nervös själv också. Satt och läste broschyrer om HIV för att hålla tankarna på annat håll under tiden, och med min utökade kunskap säger jag bara: skydda er kids! Passade på att boka tid åt mig själv också, tänkte slippa dessa piller en gång för alla. Ska tillbaka på onsdag för rådgivning, asbra. Skulle egentligen ha gjort ett besök på banken också, men det kändes roligare att shoppa istället. Tänk så det kan gå. Kan lägga till att jag varit snäll och duktig och hjälpt mamma med att både handla och laga mat. Antar att det är lika bra att göra rätt för sig när man bara glider omkring. Bjuder på en mindre charmig bild också, bara för att jag gillar er!

söndag, september 5


Då söndagar är en ganska tråkig dag så tänkte jag att vi hittar på något sånt här istället:
Totalt oviktig fakta/saker du kanske inte visste om hurricane:
  • jag är galen i picklesgurkor, kan äta hur många som helst om vi råkar ha en burk hemma.
  • jag är mer eller mindre en träningsnarkoman. När det var som värst gick jag upp klockan fem på morgonen för att hinna träna innan skolan. Gjorde jag inte det så var hela dagen förstörd.
  • jag älskar att handla mat, och det tar oftast väldigt lång tid.
  • jag har svårt för stress. Stress i kombination med mycket folk slutar oftast i panikattacker. För att kunna hantera det har jag alltid en plan i huvudet för vad jag ska göra, exakta klockslag för när jag ska göra vad osv. 
  • jag misstänker att jag är född med något slags självskadebeteende, inget direkt allvarligt men ganska jobbigt. Började med att jag pillade upp ett sår på näsan som väldigt liten, som jag sen hade i flera år för att jag rev sönder det hela tiden. När mina dagiskompisar frågade vad jag gjort sa jag att jag ramlat på en sten, hah. Och så har det fortsatt, mer eller mindre.
  • jag är också född med toffsar på öronen (som en lokatt, borta nu dock), och med anmärkningsvärt korta armar och ben. 
  • jag upptäckte nyligen att jag även kan vicka på öronen, till min egen stora förtjusning. Hysteriskt kul, nästan.
  • jag är i grund och botten en obotlig optimist, tro det eller ej. Hade en barndomskompis som hatade mig emellanåt för att jag alltid var så positiv.  
Det var det. Imorgon blir det full rulle med besök på ungdomsmottagningen och banken bland annat. 

lördag, september 4



Det här är vad jag lyssnar på, i ett desperat försök att hålla kvar sommaren åtminstone ett litet tag till. Det fungerar ganska bra, i själen är det varmt och soligt i alla fall. Allmänt mysig dag, far min kom dessutom hem med choklad till mig. Mörk såklart, och rättvisemärkt. Precis som vanligt, perfekt. Imorgon blir det även nybakat bröd till frukost. Säger ju det, bortskämd tjej! Fast jag trivs ganska bra så. 
Ni som är lite uppmärksamma kanske har märkt att det tillkommit lite här på bloggen (se högerspalten). Bland annat kan den nyfikne nu läsa lite om självaste Hurricane, och så håller jag på att dela in inläggen i kategorier, för att man lättare ska kunna gå tillbaka och hitta det man vill läsa om. Har kommit en bit på väg, men är långt ifrån färdig. Håll ögonen öppna, ni som är intresserade. Det är nämligen sånt här jag pysslar med när jag inte har något att göra om dagarna.
Kärlek.
Om det är något som är svårt att sätta ord på så måste det vara kärleken. Ändå försöker vi prata om den, ofta och mycket. Väga för och emot. Hata den och älska den. Vi försöker värja oss eller så trånar vi efter den. Konstaterar hur fint det är att ha någon eller klagar över hur jobbigt det är att vara så bunden. Jag tycker att allt det där är svårt och vet oftast inte vad jag ska säga. Vad säger man till någon som vill ge upp kärleken, när den är det vackraste man vet? Det slutar oftast med "fast ah, du har det ju som du har", och jag svarar med ett "jomen jag förstår ändå hur du menar!" För nog förstår jag, jag har varit där. Jag har faktiskt, trots mina ynka nitton år (jag kan tänka mig att många höjer på ögonbrynen när jag yttrar mig om så kallad äkta kärlek), hunnit med att vara både olyckligt kär, kär för första gången och bara flyktigt förälskad. Därför kan jag säga att jag är så lyckligt lottad att jag funnit the love of my life. Den där riktiga kärleken. Som jag vill dela allt med, bli grå tillsammans med. För varje gång jag hör någon annan resonera om det så blir jag bara säkrare. Då går det upp för mig att jag aldrig tidigare varit så trygg, fri, stark och självständig. Att det inte är likt något annat jag tidigare upplevt. Allt tack vare honom och det han ger mig genom att bara vara sig själv. Egentligen är det en ganska fantastisk kärlekshistoria, lite sådär som på film. Och jag vet, att även om det inte slutar lyckligt, så kommer han att förbli Den. Och jag vet också att jag, i så fall, alltid kommer undra hur mitt liv sett ut om det varit med honom. För jag tror att det är en sådan sak man bara upplever en gång i livet. Det behöver inte vara den personen du tillbringar resten av dina år tillsammans med. Det kanske inte ens blir mer än en sommarflört (en sommarflört som du dock alltid kommer att bära med dig allra längst in i hjärtat). Men jag är säker på att det finns en sådan för alla, frågan är bara om Den dyker upp när man är femton, femtio eller på ålderdomshemmet. Fast det är nog upp till ödet att avgöra, och när det händer så kommer du definitivt att märka det.

fredag, september 3


Gjorde godaste bönburgaren idag, eller godaste vet jag inte, men god var den. Och det är ett bra betyg då jag är en riktig sucker för sojaprodukter. Tyckte att det var dags då jag inte gjort det tidigare, och att göra maten från grunden är ju aldrig fel. Den fick några potatisklyftor och en bönsallad till sällskap. Behöver jag säga att jag är proppmätt? Nu ska jag dock hoppa i klänningen och klackskorna, ingen tid för vila här inte. Idag är det nämligen inflyttningsfest hos Sofia som lämnade boet nu i veckan! Tanken är väl att det ska avslutas med utgång. Jag är hur peppad som helst, måste jag erkänna. Ska bli underbart att få träffa mina vänner som jag inte sett på en evighet. Dock blir det ingen alkohol för mig ikväll, är inte speciellt sugen efter lite för mycket blåbärsvodka förra helgen. Dessutom har jag mensvärken från helvetet, så det blir Ipren istället. Ha det fint hörrni, för det är precis vad jag ska ha!

torsdag, september 2

Förresten, om någon missat det så kan ni bevaka bloggar jättelätt med hjälp av bloglovin. Vill ni börja följa min så gör ni det här eller så klickar ni på ikonen i högerspalten. Seså, häng med nu va!

Trivs än så länge ganska bra med att bara gå hemma och mögla, tro det eller ej. Har för dagen sysselsatt mig med att diska, träna och tvätta håret, så jag har åtminstone gjort lite nytta. Försöker även bestämma mig för vilken som ska bli min nästa mobil, det är tydligen dags att byta ut min bruna och fina(?) telefon, vilket är lättare sagt än gjort. Ja, jag är ytlig och gillar den just för att den bär en av mina favoritfärger, i själva verket är det en ganska skrotig telefon. Men nog om det, nu ska jag ut och promenera i sensommarsolen och hoppas på att jag inte blåser bort. Fred och kärlek.