Drömde just att mina dreads gick av, bland annat, och att jag var helt förtvivlad och vägrade kasta bort dom. Börjar fundera på om jag har ett ganska osunt förhållande till mitt hår? Det var i alla fall så galet verkligt alltihop och jag trodde på fullaste allvar att jag blivit sjuk i huvudet. Härlig känsla det där, haha!
Men för att återvända till verkligheten så ska vi grilla imorgon. Festligt värre!
"Vi" i det här fallet är jag och mina finaste, antagligen lite annat folk också. Dessutom kommer Cissi och livar upp min fredag och lördag. Hur mysigt och fint som helst om jag får säga det själv! Blir det inte bra väder kommer jag dock att slå någon. Puss!

Blir våldtagen av livet men har i alla fall jobb i sommar. Min arbetsgivare bad mig till och med att hoppa in några dagar extra som vikarie vilket betyder ganska mycket mer i lön. Det bästa är nog ändå att de vill ha mig där för att jag jobbar bra och inte för att jag är chefens dotter, hoppas jag i alla fall (det är faktiskt inte säkert att lillebror får jobba). Pappa är hur som helst stolt och jag känner mig duktig. Härligt att åtminstone lyckas med något, liksom.

Tuffsig tjej + tuttcensur, asfint!

Åt fett god sallad till kvällsmat, den var verkligen fet och god (oavsett vad pappa lagar så är det alltid överflödigt med fett). Dessutom har mannen min och jag varit tillsammans i fjorton månader idag, inte alls illa. Puss på honom, i massor.

Håller på att möblera om lite i mitt ansikte och känner mig som femton ungefär. När folk runt omkring växer upp och minskar på all plåt (förutom mina vänner, dom är udda) så lägger jag till. Skulle dock kunna vara för att jag var mammas flicka och väntade tills jag hade åldern inne för att pierca mig så som man ska göra det, och därför haft tid till att verkligen tänka på hur jag vill ha det. Duger som ursäkt i alla fall. Ah bra. Har kommit så långt som att jag antagligen plockar bort medusan lite tidigare än tänkt (haft den i ett år och den knölar fortfarande) och får lägga till det andra i omgångar. Jag tror att det blir bra, till slut.

Hur många gånger har man inte hört klyschor liknande "lev varje dag som om det vore din sista". Antagligen så många att man slagit dövörat till. Men nyss slog det mig istället att det kanske är dags att tillämpa det i praktiken också. Jag vill inte sitta där om femtio år och ångra att jag inte tog chansen när jag var ung och hade hela världen framför mina fötter. Bara jag kan forma mitt liv till att bli det jag vill. Och går det åt helvete så visst, vad gör det om hundra år?

I counted all of the good things you are
and that list of charms was longer
than my chain of broken hearts

Okej, ska försöka sammanfatta alla tankar och händelser lite smått så att det inte bara blir ett långt och grötigt inlägg. Kan bli spännande, men varsågoda:

• ser fram emot att shoppa med mami imorgon. Har hittat studentklänning och om hon följer med slutar det i nio fall av tio med att hon betalar, oavsett hur mycket jag insisterar på att göra det själv. Ibland älskar jag att vara bortskämd .
• har beslutat mig för att lägga tatueringsplanerna på is till efter sommaren. Då har jag förhoppningsvis jobbat, har pengar, vet precis vad jag vill göra och kommer till en ny stad med andra möjligheter. Känner att jag resonerar moget, score! Vi får väl se hur det går.
  
• tänkte pierca mig istället (..hahahah moget). Vet dock inte vad eller vart! Lutar åt en eller ett par dermals, har varit sugen på det länge. Frågan är bara om jag vågar göra det här i etown eller om jag måste förflytta mig till el stocholmo, hmm..
• planerar att gå ner max fyra kilo till. Då väger jag som jag gjorde när jag var en hyfsat smal och vältränad fjortonåring, och det känns som att gränsen går där faktiskt. Någon måtta får det väl vara. Synd bara att det är så frestande att fortsätta nu när det äntligen är så lätt..
• var ute och fotade analogt idag och det känns verkligen bra i magen! Håller tummarna för att filmen är oförstörd och att jag kan framkalla den på måndag. Tänkte se om jag lyckas scanna in lite bilder när jag kopierat färdigt. Analogt är fint.
• insåg just att det blev väldigt långt ändå. Undrar hur många som ens orkar läsa hit? I alla fall, är fortfarande förkyld och borde verkligen inte sitta uppe nu, god natt!
  

"jag är född stressig och kräver mer
kan inte bara sitta ner och se hur saker blir
då förstör jag hellre allting

förlåt är ett ord men jag menar det
jag vägrade å lyssna när du pratade om sen och senare
och just nu hatar jag mig själv"

Näsan är täppt, kroppen är helt slut och mina lungor värker, men huvudet är det inget fel på ikväll. Det lever sitt eget liv uppe bland molnen. För allas bästa borde jag pallra mig iväg till skolan imorgon, har ändå bara en eller två lektioner. Behöver få utlopp för all energi som samlas där uppe, socialisera lite. Förhoppningsvis håller den här sinnesstämningen i sig över helgen så att jag lyckas vara lite produktiv som omväxling. Vore asbra, tack.

No one's gonna love you more than I do

Trasigt psyke och krasslig kropp, det är så det ligger till just nu.

Självmedicinerar med kaffe och bulle och hoppas på en förbättring.
Somnade just på min arm och den höll på att dö, heheh tjåkiz.

Jag stal lite bilder av Emma som verkar vara den enda som
var smart nog att ta med kamera och även fota med den, bra gjort!

I kön (som var hemsk) till båten, Emma siktar bra.

Ganska fulla brudar.

Ännu fler fulla brudar.

Nu är bitterfittan tillbaka och hatar livet lite mer än vanligt. Nä okej, riktigt så är det inte men jag är fortfarande fruktansvärt trött. Sov nämligen bara i cirka två timmar varav en timma på det inte alltför bekväma hyttgolvet med mina skor som huvudkudde. Inte för att jag var för packad för att orka bry mig, men min säng var upptagen och jag ville bara sova. Gjorde helt enkelt det bästa av situationen, sisådär klockan sex på morgonen. De andra hade redan spytt som katter allihopa och låg däckade, bästa tjejerna! Hahah, men det var helfint annars med alla möjliga sorters människor från alla möjliga svenska städer, vissa mer pratglada än andra. Peppen var i alla fall hög och nu är det mindre än två månader kvar till studenten!

Nu åker vi på studentkryssning, är tillbaka imorgon kväll om jag överlever, puss!

Filmade just mig själv för att höra hur jag pratar. Jag tycker om att höra folk prata, eller snarare på vilket sätt dom pratar, vilken dialekt de har och vilka ord de använder. Språk är roliga saker. Upptäckte i alla fall att jag säger "men eeeeh" (eller snarare äääh, Eskilstuna i mitt hjärta) hela tiden, typ tretton gånger på en och en halv minut, bra jobbat där alltså. Dock inget jag kommer att dela med mig av, haha.

Hade foto idag för första gången på två.. kanske tre månader. Enda lektionen också, så sötellen och jag traskade ner till vattnet och njöt av våren. Struntprat och myspys. Ett effektivt sätt att reparera en trasig natt på. Hade dock inte så många vettiga foton med tillbaka, men vad gör det om hundra år? Nu ska jag dricka kaffe och uppskatta ensamheten.

KNUBBSÄL
.
Jag lovar att säga till så fort jag kommer på något jag hatar mer än pms. Det värsta är nog inte att man blir arg, frustrerad och snyftig. Jag menar, hur förnedrande är det inte?! Att säga och göra konstiga saker bara för att hormonerna håller låda, för att sen få dåligt samvete och känna att man behöver ursäkta sitt opassande beteende, är ingen hit. Speciellt när man försöker spela stark och självständig kvinna. Känns som att något gått fel på vägen när man får sota för att vi är skapade för ett visst ändamål.

.

Och så en till sak, bara för att jag är så arg och uppretad. Jag har så jävla ont i röven! Så ont att jag blir tokig. Det räcker med att jag sitter ner i 45 minuter, sen måste jag möblera om med mig själv. Dels är det svanskotan som råkar illa ut, men värst är det för sittbenen. Jag är inte ens smal, långt ifrån tunn. Visst har jag gått ner i vikt (äntligen är p-pillerkilona borta), men jag skulle inte kalla mig annat än mindre mullig (knubbsäl). Ändå känns skillnaden så mycket! Där fick man för att man ville ha ett lite trevligare bemötande av spegeln. Ganska ovärt.

.
ARG TJEJ

Hämtade ut studentmössan idag och den är typ.. tiny. Eller egentligen är den precis lagom, men sedan jag beställde den så har det hänt en del med håret liksom. Så nu måste jag traska runt med den så att passformen ändrar sig lite, inte jätteskönt.
Annars var nog skoldagen idag den bästa på länge. Vi har i stort sett bara suttit i solen, rökt lite för mycket och druckit stora mängder kaffe. Det får vara så ibland.

(gick barfota på gräsmattan alldeles nyligen, första gången i år, lycklig tjej)

Just nu befinner jag mig någonstans mellan kaos och lättnad. Jag längtar tillbaka samtidigt som jag hoppas på framtiden. Jag både tvivlar och tror, känner mig stark och självständig men ändå fruktansvärt ensam. Mest av allt saknar jag något stabilt att ta stöd emot, men jag antar att det är en del i hela processen, att det är så det känns när man håller på att göra sig fri och bara har sig själv att förlita sig på.

.
Studentkorridor eller inte?
Det är frågan.

.

Ensam och ledsen tjej nu, eller ja, mest ensam. Gammal är jag ju också, trevligt värre. Fick en dammsugare bland annat. Annars firade vi med högskoleprov, mat och bowling (tack vänner, ni är guld) och jag sög på allt (även maten), asfint! Men seriöst, sen när blev jag så trög? Är ju van att vara ganska klipsk, har lagt av mig lite väl mycket känner jag. Hur eller hur så bör mina poäng räcka till det jag sökt, även om jag är sjukt opepp på allt som har med framtiden att göra för tillfället. Saknar redan killen och har enorm ångest inför de här sista två månaderna i skolan. Ser inte fram emot imorgon. Stoppa jorden, jag vill hoppa av. 

Edit: Okej, efter att ha rättat provet och kollat tabeller och liknande så kom jag fram till att jag kanske inte är så dum som jag trodde. Helt klart godkänt för att vara första gången (verkar det som i alla fall, har trots allt inte fått resultatet än). Känns bra. Nu har även det fina vårvädret kommit tillbaka, så jag ska nog ta med mig kameran och gå en sväng. Ehe hejdo.

Alldeles strax åker jag in till stationen och möter min man.
Det blir fint, puss på det!

Delar med mig av lite bra musik, håll till godo.

Känner mig så sjukt ofräsch. Kallsvettas, halsen gör ont, magen är svullen och munnen brännskadad (ja, jag är lite för glupsk ibland, okej?). Alltså, fett ofräsch tjej. Vill ha onsdag så att jag kan dregla på filip, han gillar det. Vädertanten sa idag att vädret ska vara sämst resten av veckan, men det går jag inte med på. Vill ha som förra året, snuskigt varmt. Då gjorde vi inget annat än stekte i solen.

Trött tjej mår som hon förtjänar idag. Men jag måste ändå säga att det var lyckat från början till slut igår. Bästa människorna, halvnaket, dans till spice girls och djupa samtalsämnen till klockan fyra på natten. Sen åkte jag hem och drömde om harar med rabies, var nog fortfarande lite onykter. Ser fram emot att tillbringa natten med en hemtenta som ska skickas med posten tidigt imorgon, men så går det när man slarvar runt. Peace.

Hört att Aleeks fyller år efter tolv, så jag ska dit och dricka vin och bli odräglig. Gillar det, gillar vädret och gillar att mamma omedvetet lyckats knåpa ihop ett djurfritt påskägg. Tillvaron är bra nu, saknar bara the love of my life.

Bra cam är bra. Ville mest tala om att vi äntligen strängat om min lilla gitarr, så det är den jag tillbringat mesta tiden med idag. Pappas normalstora lämnade mindre trevliga blåmärken efter sig, så det var inte särskilt hållbart i längden. Vi kör värsta musikverkstan här för övrigt. Instrument överallt och alltid någon som spelar. Min hårdrockare till bror tycks ha fastnat för ett munspel jag inte ens visste att vi hade. Men ja, helt tyst blir det aldrig.

Vi hängde. På torget. I solen. End of story. Nejdå, vi lullade omkring ett tag men jag kan inte minnas att någon köpte något alls. Eller jo, Ellen köpte en tuttgrej, annars kommer jag inte ihåg. Aleeks och jag drog dock vidare lite senare och provade fula solglasögon som vi, efter både skratt och gråt, till sist fastnade för. Så nu är jag ett par solglasögon rikare och har en något tunnare plånbok.